Idag blev det spår i skogen! 700 m långt, 8 apporter och 40 min. liggtid. Det gick jättebra och vi fick hem 7 av de 8 utlagda apporterna. Hon tappade lite efter ungefär halva spåret och det var nog där hon missade apporten. Vi körde en stunds lek med boll vid varje hittad apport och mot slutet av spåret var hon ganska trött. Som slut i spåret låg en burk med småbitar av rå lever, och DET var GOTT tyckte Gaia!!
Efter spåret åkte vi till Östhammars BK för lite lydnadsträning. Planen var att träna apportering, uthopp och snabba sättanden på avstånd. Upptäckte snart att hon redan kan sitt på avstånd så jag sket i planen och började kedja ihop hopp-sitt-hopp istället. Uthoppet är fortfarande inte riktigt bra, men det ger sig nog.
Idag har vi tränat spår. Först ett pinnspår på stubbåker för att träna liggmarkeringar. Det var väl ca 50m långt med 9 apporter. Gaia börjar så smått fatta att hon ska lägga sig ner vid apporterna. Egentligen spelar det inte så stor roll hur hon markerar eftersom vi kör vanliga bruksspår, men jag vill att hon får in ordentliga markeringar så jag inte missar dem på tävling.
Sedan åkte vi bort till flygfältet och lade ett asfaltsspår med en massa vinklar och krumbukter. Lite strul vid några av vinklarna, men annars gick det finfint!
Innan tävlingen måste jag fixa så vi kan gå ett spår som är utlagt av någon annan så vi iaf har gjort det en gång, inte för att jag egentligen tror att den lilla detaljen ska ställa till några problem. Om inte annat behöver JAG träna på ett spår jag inte lagt själv!
Gaia blev ju akut jättesjuk sent i tisdags kväll och inlagd på Ultuna till torsdag eftermiddag. Jag frågade personalen om de kollat halsen på henne och fick till svar att det hade man naturligtvis gjort.
När jag hämtade henne bad jag att få veta vilka mediciner hon fått och tyckte nog att det var lite märkligt att inget sederingsmedel fanns med.. Man kan visst se en tonsillit utan sederingsmedel, men man kan fan inte helt utesluta halsbekymmer utan att sedera och gräva runt.
Så idag åkte jag iväg till en lokal veterinär som efter sedering och noggrannt halsgrävande hittade två ilsket röda och svullna tonsiller och en mycket slemmig hals.. Nu ska Gaia gå på penicillin i 10 dagar.
Att hon blev så jättesjuk är inte så konstigt. På tisdagen började vi med en längre cykeltur, sedan tränade vi lydnad, och på kvällen blev det tokröj med en annan hund. Med en pågående infektion i kroppen kan det liksom bli betydligt mer än vad en hundkropp pallar med.
1.5 dygn och 12600:-, men ändå missa en tonsillit... Det är under all kritik!!!
I tisdags kväll åkte vi hem till en kompis där Gaia fick leka med ett stycke schäferpojke, både i hans rastgård och ute på promenad. Efter leken fick Gaia sova i bilen. När vi sedan kom hem var det en mycket trött hund som hoppade ur bilen. Det var inget jag reflekterade över egentligen, dels är hon kvällstrött och så hade det varit en hård dag med cykeltur, lydnadsträning och sen lek på kvällen.
När vi skulle gå i säng lade sig Gaia på golvet istället för att komma upp till oss och gosa. Jag försökte locka upp henne, men det gick inte. Det var då jag såg hennes ögon, som visade att någonting inte var helt ok. Hon lade sig ner på sidan på golvet med krummad rygg, snabb andning och ben som skakade. Jag kollade en temp (38.9) och sedan tog jag ut henne för att se om hon kanske skulle pigga på sig. Hon bajsade lite slemmigt (intressant info va? ;)), och gick mycket långsamt. När vi kom in igen lade hon sig ner och skakade igen, böjde bak huvudet och "försökte gäspa" upprepade ggr. Jag ringde Ultuna och åkte in. Väl på plats verkade hon aningens piggare och viftade glatt på svansen och hälsade på sköterskan, men det var högst tillfälligt, ganska snart låg hon igen och skakade. Hon visade också tecken på att må illa, dreglade och slickade sig om munnen. Veterinären undersökte och hon verkade obekväm med klämmandet på magen (tittade bak och slickade sig om munnen). Röntgenbilder på buken togs och ett gäng blodprover, men ingenting visades. En ny temp togs, som visade 39.6 (höjning på en timme med 0.7) Gaia blev kvar och igår gjordes ultraljud för att kolla inre organ, inklusive livmoder - ingenting hittades, förutom lite mycket gaser i tarm och magsäck. Gaia var iaf lite bättre igår enligt veterinären som ringde. Hon hade slutat skaka och svarade positivt med viftande svans och kontaktsökande på personalen. Jag kan väl tycka att det är ganska självklart, med lite smärtstillande blir väl vem som helst piggare? Iaf om man blir instängd i en intensivvårdsbox på djursjukhus alldeles ensam...
Hur som helst, Gaia blev kvar och de skulle prova att ge henne mat igår för att se hur hon skulle reagera på det.
Så vad är det då för fel på hunden?? Någonting som sitter fast i magen? Livmoderinflammation? Förgiftning av något slag? Fan vet.
Jag älskar den där lilla fina hunden och att gå här hemma och vänta är outhärdligt! Nu vill jag att hon blir bra och får komma hem igen! Min stackars lilla katthund :(
Igår gjorde vi absolut ingenting, förutom vanliga promenader. Samma idag, fast jag kunde inte låta bli att träna lite framförgående på morgonpromenaden ;)
Igår kom min f.d. foderhund ut på annons. I annonsen står att hon kommit tillbaka från fodervärd med misskötta infektioner, och att hon idag är helt återställd. Jag blir så himla ledsen och besviken. Efter all tid, engagemang och pengar jag lagt på veterinärbesök, mediciner, medicinska schamponeringar och veterinärfoder så kändes det som ett slag i ansiktet att läsa den annonsen.
Aldrig, ALDRIG, A L D R I G mera fodervärd!!
Det här suger typ all min energi just nu och jag har inte så mycket lust till någonting alls.
Igår när Gaia låg ute i den numera lite mer inhägnade trädgården fick hon syn på grannens katt. Grannarnas katter gillar att stryka sig nära förbi rastgården och gärna lägga sig på rygg och åla lite strax utanför nätet, allt för att reta hunden till vansinne... Men igår blev det nog inte riktigt som Kisse tänkt sig eftersom Gaia var lös. Hon satte iväg efter katten men hindrades av vårt nya fina staket (det var ju tanken med staketet). Staketet är inte speciellt högt, ca 80-90cm, men tillräckligt för att hon ska fatta att det går en gräns där. Den staketetapp som blir mot vägen blir högre, men det ska även fungera som lite insynsskydd.
Hur som helst. Gaia jagar gärna katter och skäller gärna ut hundar som passerar så jag funderar på att börja med sk.skvallerträning i trädgården, om jag orkar... Jag måste erkänna att det är så oändligt mycket roligare att ägna sig åt tävlingslydnad.
Igår spårade vi igen, två asfaltspår, ett utanför bilprovningen och ett utanför båtaffären. En del terrängskiften till gräs, grus och bergknalle och en liten klurighet i en trappa. Det gick bra, men man märker att dessa spår är jobbiga! Efter ett par korta så sover hon gott sedan :) Lite svårt hade hon vid övergångar från/till gräs men det är ju inte så märkligt.
Imorse efter nattjobbet åkte vi till Östhammars BK för lite träning.
Först apportering. Vi har tränat mycket på att bara hålla och jag har så smått börjat ge henne apporten när hon går bredvid. Idag fick jag för mig att prova lägga apporten på marken. Lade ner apporten, backade ngn meter och släppte halsbandet. Gaia tittade på mig, på apporten, på mig igen, och så plockade hon upp den utan tugg och lämnade av. Min duktiga lilla jycke!!! Testade också att ge henne apporten framifrån och säga "fot", det funkade också och hon krånglade sig in i position. Det är svårt att sluta när det går bra, men jag lyckades tvinga mig själv att sluta där.
Sedan tränade vi på hoppet. Hon hoppar till mig fint, men i uthoppet behöver hon en del hjälp. Vi får nöta mer på det.
Och så tränade vi lite på ställandet i lkl1, och det funkar ganska bra redan. Vet inte riktigt om man ska skilja på stå som på utställning och stå i lydnad.. Utställningstränar vi så säger jag gärna "stå", när vi tränar lydnad säger jag "stanna". Kanske är bra att skilja på det, det passar iaf mig bäst.
Efter lydnadsträningen åkte vi ut i skogen för spårträning. 7 mycket korta, raka motivationsspår med mat, boll eller bitstock som slut. Det gick bra, men jag ska fortsätta med dessa tills hon nästan gräver sig fram i spåret. Planen är att lägga krut på spåret någon vecka eller två nu, och låta rapporten vila lite. Det kan nog vara bra att skilja dessa aktiviteter åt lite för att undvika förvirring.
Igår fick jag förövrigt min efterlängtade bok, Träna och tävla Rapport. Den är skriven av Ingrid Bahlenberg och är alldeles fantastiskt bra! Boken är fullmatad med info om rapporthundens historia, träning, tävling, fysträning etc. Författaren kan dessutom konsten att få med en massa små detaljer som jag som nybörjare har funderat över. Annars ibland när man läser böcker så tycker jag att nybörjarfunderingarna liksom glöms bort..
Idag kom vi lite fel på cykelturen... Det resulterade i att det blev 12 km.
I början cyklade vi en liten bit på asfalt och längre fram ser jag en kopparödla som ligger död eller solar sig. Eftersom det är en trafikerad väg väljer jag att passera den så den hamnar mellan mig och hunden. Precis när vi passerar ser jag zick-zackmönstret extremt tydligt... Note to self: Även huggormar är små, när de är små. Det blev iaf en trevlig cykeltur genom jättefin skog, fast den blev i längsta laget. Skogen såg så fin ut att jag funderar på att ta reda på vem som äger den och fråga om vi får träna där.
