Det sägs att SBK tappar medlemmar. Det sägs också att allt färre tävlar i brukset. Vad detta beror på kan diskuteras, men att antalet tävlande minskar handlar förmodligen en hel del om att nya tävlingsformer lockar. Själv är jag ganska anti till det mesta som jag anser vara nytt. I min värld är agility, freestyle, rallylydnad, IPO etc nytt, och alltså inget jag vill hålla på med... Jag förstår att min inställning är en aning inskränkt, så jag har lovat mig själv att gå en agilitykurs.
Jag gillar att tävla. Det är spännande och det är kul när man lyckas. När det inte går bra får man besked om vad som måste tränas mer.
Tyvärr blir jag allt mer skeptisk till hatmomentet platsliggning, när min hund ska ligga plats ihop med ett gäng ofta helt okända andra hundar. Förarna, som tränat dessa hundar, är ofta lika okända.
När man går ut på planen gör man det med känslan att vad som helst kan hända. Det spelar liksom ingen roll hur väl man tränat den egna hunden, den kan bli påflugen av en annan hund vilken sekund som helst. Även den egna hunden kan drabbas av tillfällig sinnesförvirring och göra någonting helt oväntat, det är ju levande varelser vi sysslar med.
Jag har tack och lov aldrig råkat ut för att min hund stört en annan hund eller tvärtom, men det finns åtskilliga som har andra erfarenheter.
Kåta Kalle som snabbt utser sötase tiken och så fort förarna lämnat hundarna, brutalt antastar henne.
Aggressiva Asta som tycker att hunden där ute på kanten nog behöver en rejäl avhyvling.
Springiga Sixten tycker det är tråkigt att ligga still och inbjuder hela gänget till skojsig jaktlek, att en av de andra hundarna hade en lite allvarligare syn på jakt inser Sixten tyvärr för sent.
När incidenter händer under platsen slutar det väl oftast ganska bra, ingen hund dör eller kräver veterinärvård. Men många har svårt att någonsin få till en fungerande platsliggning igen.
Varför har man då platsliggning? VAD är det egentligen som är så himla viktigt med detta moment? Så viktigt att vi glatt utsätter våra hundar för de risker som finns? MÅSTE vi verkligen ha platsliggningen med? Och MÅSTE momentet se ut som det gör idag? Man kanske kan ha "IPO-plats", där en hund i taget ligger under en annan hunds lydnadsprogram (nu har jag noll koll på IPO, men som jag fattat är det ungefär så det går till)? Man kanske iaf i de lägre klasserna kan ha platsliggning med uppbundna hundar?
Jag har funderat på att helt enkelt avstå platsen när vi kommer ut på tävling. Haken med det är att man tappar väldigt många poäng, och chansen att komma nånvart blir kraftigt begränsad.
Eller så får jag väl skita i brukset och köra agility istället, eller viltspår, eller freestyle, eller någonting annat.
